söndag 2 december 2007

Var de första Lantjärvarna japaner?

Trots att lokal 7 har varit en av de mindre boplatserna som har undersökts i sommar längs Haparandabanan, så är den då definitivt mycket spännande...

Grönsten
Under förra veckan hade vi arkeologer besök av en geolog, Lennart Widenfalk, från Luleå Tekniska Universitet. Lennart har kikat på diverse stenmaterial som framkommit vid sommarens utgrävningar.

Från lokal 7 har vi samlat in totalt 3 grönstenar. Ett ämne från yta C som inte ser ut att vara bearbetat alls består av grön kvarsit som är vanligt förekommande i Finnmark. Från yta A har vi dels det eventuella förarbetet som Liselotte hittade vid grovrensningen av den maskinavbanade delen av yta A. Denna grönsten utgörs av grönskiffer/kloritskiffer och kan vara av någorlunda lokal härkomst. Det finns bland annat grönstenförekomster i Vittangiområdet. Så har vi slutligen den grönstenen som har två slipade ytor (har tyvärr ingen bild, men det kommer så småningom). Enligt Lennart Widenfalk är stenen sällsynt välbevarad och den utgörs av basaltisk lava/tuffaska och kan i princip INTE finnas i Sverige! Spännande, eller hur? På grund av den svenska berggrundens höga ålder kan grönsten inte bevaras i den form som detta fynd består av. Svensk grönsten blir mer sammanpressad och inte så välbevarad, utan relativt "platt", ungefär som Liselottes fynd. Den här grönstenen är mer som en "klump" och bör komma från ett relativt ungt geologiskt område (Island? Italien? Frankrike? Ryssland? Japan?). Dessutom har den här grönstenen inslag av mörkare gröna fläckar. Dessa fläckar slipas lätt bort av vatten, så med andra ord bör den här grönstenen inte ha vistas i rinnande vatten och kan därmed inte vara slipad på det sättet! Detta ger ytterligare stöd åt tolkningen att grönstenen är slipad av människor! Det här grönstensfyndet är troligen importerat. Dessutom bör det vara medvetet brutet - man måste nämligen gräva sig ner minst 5 meter ner i backen, gärna djupare, för att komma åt den...

Magnetitlager - inte hematitlager!
Lennart Widenfalk lärde oss också att det tydligen inte är hematitlager vi har haft i marken på lokal 7 - utan magnetitlager! Ber om ursäkt för detta...

Visade Widenfalk foton på profilen från anläggning 7, där det finns brott/störningar i magnetitstrieringarna. Under sommarens undersökningar var det någon i fältstyrkan som funderade om detta brott kunde bero på att något tungt har legat ovanpå och tryckt ihop sanden under. Så är tydligen inte fallet. Brottet påminner litegrann om hur det kan se ut efter ett jordskalv, men verkar ändå inte vara resterna från ett skalv. Ett typiskt skalv bidrar till att magnetiten bildar tydliga platåer, i det här fallet är platåerna symmetriska - likadana på både höger och vänster sida. Det ser snarare ut som att sanden har försvunnit under magnetitstrieringarna, vilket har bidragit till att sanden ovanför har rasat ihop. Men vart har sanden i så fall tagit vägen? Kanske kan det bero på någon rot? Ett rävgryt? En stolpe som körts in från sidan och som sedan tagits bort/ruttnat bort (dock finns inga tecken i dokumentationsmaterialet som styrker detta, är dock bara funderingar)?


Brott i magnetitstrieringarna. En bit under brottet löper strieringarna rakt och fint igen, om det skett ett brott, borde även dessa strieringar vara brutna, inte raka... © Norrbottens museum

Skumt
När grundvattnet sipprade in i anläggning 7 bildades även ett lager skum. Enligt Widenfalk har skummet knappast någon geologisk orsak - vattnet som sipprade in i gropen filtrerades genom sanden och kan troligtvis inte ha fört med sig något material till gropen. Med andra ord borde skummet som uppstod i samband med vattentillförseln bero på att det finns rester av någon sorts aktivitet i anläggningen. Det finns vissa växter som innehåller ett slags protein, ett ämne som löddrar - saponin. Vad kan man ha framställt i gropen som lämnar löddrande rester efter sig? Widenfalk trodde i alla fall inte att kolet i sig skulle bidra till skummet. Blir spännande att se om fettsyreproverna från anläggning 7 kan ge några svar på dessa funderingar...


Närbild på skummet i anläggning 7 © Norrbottens museum

Idéer på vad denna grop har använts till tages tacksamt emot... Rökgarvning? Framställning av rengöringsmedel? Torkning? Rökning? Bastu?

Bloggen uppdateras som vanligt igen när något nytt finns att delge er...
/Frida