Lokal 7, Lantjärv

En efterlängtad uppdatering...

2008-08-06T06:28:00.001-07:00

Allt för lång tid har gått sedan lokal 7:s blogg har uppdaterats. Årets fältsäsong är i full gång (främst utredningar och schaktkontroller av medeltida statskulturlager men även fornminnesinventering i Narken samt en mindre grävning i Vallen), men har tre veckors jobb inne på kontoret innan fältarbetet drar igång igen för min del...

Dateringar och rapportväntan

Det har egentligen inte hänt så mycket nytt sedan sist. Samtliga analyssvar och dateringar har kommit för ett antal månader sedan. Dateringarna är främst knutna till järnålder, men exakta dateringar avslöjas inte förrän rapporten är klar. Då efterarbetet för övriga Haparandabanan har tagit betydligt längre tid än vad som beräknats från början, har rapporttiden förlängts. Resultatet från lokal 7 och övriga Haparandabanan skall vävas ihop i rapport-diskussionen, vilket medför att lokal 7-rapporten fått ligga i träda ett tag, i väntan på att få ta del av övrigt resultat. Rapporterna beräknas vara klara till i början av november, därefter väntar granskning på Länsstyrelsen här i Norrbottens län.

Lite fyndfotografier

Staffan Nygren, en av museets fotografer, har fotograferat några av fynden från lokal 7:

Nbm acc nr 2008:101:5. Vår mystiska grönsten, fyndnr 137 © Norrbottens museum

Nbm acc nr: 2008:101:7. Ytterligare en grönsten, ev förarbete. Fyndnr 116 © Norrbottens museum

Nbm acc nr: 2008:101:8. Kvartskärna i plattformsteknik, fyndnr 2 © Norrbottens museum

Nbm acc nr: 2008:101:9 Skrapa i kvarts, från sidan, fyndnr 83 © Norrbottens museum

Nbm accnr: 2008:101:10. Samma skrapa som ovan, fotad uppifrån, fyndnr 83 © Norrbottens museum

Nbm acc nr: 2008:101:11 Liten kvartsskrapa från yta A, fyndnr 12 © Norrbottens museum

Nbm acc nr: 2008:101:12. Kvartsavslag från slagplatsen, yta A, fyndnr 25 © Norrbottens museum

Nbm acc nr: 2008:101:13. Kvartskärna, fyndnr 13 © Norrbottens museum

Lite resultatvisningar

Här nedan följer några spridningskartor över hur främst fynd och skörbränd sten är fördelade över lokal 7.

Yta A, B och C med anläggningar (blå ytor) upptagna schakt och ytor.

Fördelning av fynd och skörbränd sten på yta A. Observera den röda koncentrationen i mitten - här är slagplatsen belägen.

Fördelning av fynd och skörbränd sten på yta B

Fördelning av fynd och skörbränd sten på yta C.

Det är tydligt - vilket även var mycket tydligt i fält - att fynd och skärvsten är koncentrerade till ytorna A och B. Yta C är nästan fyndtom och inga större spridningar av skörbränd sten förekommer. Yta B har mycket skärvsten utspritt, främst i anslutning till anläggning 7 (som här på museet allmänt kallas för "monstret"). Frågan är hur mycket skogsbilvägen och den sentida verksamheten i området har påverkat spridningen av de skörbrända stenarna. Yta A har mer tydliga koncentrationer av skörbränd sten, främst i anslutning till anläggningarna och området mellan anläggning 2 och 3 och anläggning 5. Området kring anläggning 4 är i stort sett tomt på både fynd och skörbränd sten. Den koncentration av skörbrända stenar som är belägen strax Ö om anläggning 5 (den skärvstenskoncentration som Maria rensade fram) har mycket väl kunnat vara en liknande anläggning som 2 och 3, då inga färgningar påträffades vare sig i de anläggningarna eller i anslutning till Marias skärvstenskoncentration. Troligen har stubben spridit ut stenarna något, och försvårade bedömningen. Resultatet från imätningarna med Totte tyder dock på att det nog kan ha varit en anläggning.

Fördelning av fynd från slagplatsen på yta A. Röda prickar är inmätta fynd medan gröna prickar är sållfynd som satts ut slumpmässigt i de kvartsmeterrutor de har påträffats i.

Så mycket mer information kommer inte i denna blogg, som förhoppningsvis kommer att uppdateras med lite bättre mellanrum än sist... Arbetet med rapporten fortskrider, handlar främst om att sammanställa själva undersökningsresultatet från lokal 7 med övriga Haparandabanan, samt att läsa in sig för tolkningsdelen.

För övrigt fortsätter arbetet med Haparandabanan i fält även i år, i form av mindre utredningar i närheten av Morjärv. Staffan som var och filmade de arkeologiska undersökningarna längs Haparandabanan kommer eventuellt att filma hur själva utredningsdelen går till, för att få en mer komplett film...

/Frida

Några analyssvar

2008-01-30T07:26:00.000-08:00

Var ett tag sedan lokal 7´s blogg uppdaterades, men nu är det dags för lite ny information...

Indikationer på animaliska fetter
Resultatet från fettsyraanalyserna visar på att anläggningarna 4, 5 och 6 innehåller indikationer på animaliska fetter. Inget av proverna visar på fetter från marina djur, så troligtvis handlar det om landlevande djur. Anläggningarna 4 och 5 uppvisar de starkaste indikationerna på att innehålla fetter från djur.

Anläggning 7, våran monsteranläggning som den kallas, uppvisar andra bränningsförhållanden än övriga anläggningar. Detta kan ju troligtvis dock bero på att anläggning 7 är över 1 meter djup, medan övriga anläggningar knappt har något djup att tala om. Det kan ju dock vara intressant att ha kvar i åtanke.

Keramiken från Lantjärv
Tyvärr visade det sig att keramikskärvan vi sände iväg för fettsyraanalys var kontaminerad, dvs förorenad av andra fetter, troligen någon hudvårdsprodukt. Kanske är solkräm, myggolja eller annat som tyvärr har gjort att skärvan har kontaminerats. Det känns ju lite tråkigt att inte kunna få något resultat som berör keramiken, men man kan ju inte få allt här i världen. Vi har dock sänt iväg en av våra tre (!) keramikskärvor till C14-datering... skärvan kommer att krossas och daterbart material kommer att plockas ut. Förhoppningsvis ger detta mer än fettsyraanalysen gjorde... vi håller tummarna och väntar spänt på resultaten!

Mera ben från lokal 7!
Även makrofossilanalysen har blivit klar. MAL har vid analysen påträffat brända ben i fyllningen från anläggning 5. I nuläget vet jag inte hur stora dessa brända ben är, kan hända att de är krossade och väldigt små - därför kunde vi inte upptäcka dem i fält. Från förundersökningarna från övriga Haparandabanan påträffades krossat ben i makroanalyserna, något som inte heller hade upptäckts under fältarbetet. Detta är intressant, för det ger indikationer på att benmaterial har behandlats väldigt olika.

Markkemianalyserna visar även på höga fosfathalter, både för anläggning 5 och 6. Anläggning 6 från yta B har i dagsläget en okänd funktion. Den utgjordes av en mindre koncentration av skörbränd sten och en intilliggande rödbrun färgning. Vi samlade in ett makroprov från denna färgning som har analyserats av MAL. Markkemianalyserna visar på höga fosfatvärden, vilket pekar på en ganska kraftig mänsklig påverkan. Detta innebär att anläggningen har berikats/smutsats ner med organiskt fosfatrikt material. De höga fosfatvärdena indikerar kulturpåverkan och benförekomster. Kanske har det funnits brända ben i anläggning 6, men att dessa av olika omständigheter inte haft möjlighet att bevaras.

Skummet från anläggning 7
MAL har även informerat om att skumbildning och regnbågshinna på vattenytor kan uppkomma i järnhaltiga marklager med skiftande vattennivåer. På vattenytan bildas järnoxider och avsätts på en viss nivå, där det även sker en berikning av dessa järnoxider allteftersom processen upprepas. Skummet i anläggning 7 har alltså med järnbakterier att göra. Detta är även något som Magnus har lyckats snoka fram genom arkeologiforum.se.

Fynden
Fyndgenomgången från lokal 7 visar på ett material främst bestående av stenmaterial i kvarts, delvis i mycket dålig kvalité. Stenmaterialet från yta A är i övervägande god kvalité medan yta B och C främst uppvisar sämre kvalité på kvartsen. Kvartsmaterialet utgörs av framförallt avslag i kvarts, ett antal kärnor och skrapor, 1 avslag i kvartsit, 3 grönstenar (1 ämne, 1 ev förarbete samt 1 slipad sten), brända ben från anläggning 7 (och nu även brända ben från anläggning 5) samt 3 skärvor glimmermagrad keramik.

Arbetet fortskrider
Arbetet med lokal 7 fortsätter. I väntan på dateringar sker renritningar, iordningsställanden av foton för arkivering, arbete med kartor, samt själva rapportskrivningen. Uppdatering sker som vanligt när ny information finns att tillgå... Ska även försöka skaka fram lite bildmaterial på fynd härframöver.

/Frida

Var de första Lantjärvarna japaner?

2007-12-02T23:38:00.000-08:00

Trots att lokal 7 har varit en av de mindre boplatserna som har undersökts i sommar längs Haparandabanan, så är den då definitivt mycket spännande...

Grönsten

Under förra veckan hade vi arkeologer besök av en geolog, Lennart Widenfalk, från Luleå Tekniska Universitet. Lennart har kikat på diverse stenmaterial som framkommit vid sommarens utgrävningar.

Från lokal 7 har vi samlat in totalt 3 grönstenar. Ett ämne från yta C som inte ser ut att vara bearbetat alls består av grön kvarsit som är vanligt förekommande i Finnmark. Från yta A har vi dels det eventuella förarbetet som Liselotte hittade vid grovrensningen av den maskinavbanade delen av yta A. Denna grönsten utgörs av grönskiffer/kloritskiffer och kan vara av någorlunda lokal härkomst. Det finns bland annat grönstenförekomster i Vittangiområdet. Så har vi slutligen den grönstenen som har två slipade ytor (har tyvärr ingen bild, men det kommer så småningom). Enligt Lennart Widenfalk är stenen sällsynt välbevarad och den utgörs av basaltisk lava/tuffaska och kan i princip INTE finnas i Sverige! Spännande, eller hur? På grund av den svenska berggrundens höga ålder kan grönsten inte bevaras i den form som detta fynd består av. Svensk grönsten blir mer sammanpressad och inte så välbevarad, utan relativt "platt", ungefär som Liselottes fynd. Den här grönstenen är mer som en "klump" och bör komma från ett relativt ungt geologiskt område (Island? Italien? Frankrike? Ryssland? Japan?). Dessutom har den här grönstenen inslag av mörkare gröna fläckar. Dessa fläckar slipas lätt bort av vatten, så med andra ord bör den här grönstenen inte ha vistas i rinnande vatten och kan därmed inte vara slipad på det sättet! Detta ger ytterligare stöd åt tolkningen att grönstenen är slipad av människor! Det här grönstensfyndet är troligen importerat. Dessutom bör det vara medvetet brutet - man måste nämligen gräva sig ner minst 5 meter ner i backen, gärna djupare, för att komma åt den...

Magnetitlager - inte hematitlager!

Lennart Widenfalk lärde oss också att det tydligen inte är hematitlager vi har haft i marken på lokal 7 - utan magnetitlager! Ber om ursäkt för detta...

Visade Widenfalk foton på profilen från anläggning 7, där det finns brott/störningar i magnetitstrieringarna. Under sommarens undersökningar var det någon i fältstyrkan som funderade om detta brott kunde bero på att något tungt har legat ovanpå och tryckt ihop sanden under. Så är tydligen inte fallet. Brottet påminner litegrann om hur det kan se ut efter ett jordskalv, men verkar ändå inte vara resterna från ett skalv. Ett typiskt skalv bidrar till att magnetiten bildar tydliga platåer, i det här fallet är platåerna symmetriska - likadana på både höger och vänster sida. Det ser snarare ut som att sanden har försvunnit under magnetitstrieringarna, vilket har bidragit till att sanden ovanför har rasat ihop. Men vart har sanden i så fall tagit vägen? Kanske kan det bero på någon rot? Ett rävgryt? En stolpe som körts in från sidan och som sedan tagits bort/ruttnat bort (dock finns inga tecken i dokumentationsmaterialet som styrker detta, är dock bara funderingar)?

Brott i magnetitstrieringarna. En bit under brottet löper strieringarna rakt och fint igen, om det skett ett brott, borde även dessa strieringar vara brutna, inte raka... © Norrbottens museum

Skumt

När grundvattnet sipprade in i anläggning 7 bildades även ett lager skum. Enligt Widenfalk har skummet knappast någon geologisk orsak - vattnet som sipprade in i gropen filtrerades genom sanden och kan troligtvis inte ha fört med sig något material till gropen. Med andra ord borde skummet som uppstod i samband med vattentillförseln bero på att det finns rester av någon sorts aktivitet i anläggningen. Det finns vissa växter som innehåller ett slags protein, ett ämne som löddrar - saponin. Vad kan man ha framställt i gropen som lämnar löddrande rester efter sig? Widenfalk trodde i alla fall inte att kolet i sig skulle bidra till skummet. Blir spännande att se om fettsyreproverna från anläggning 7 kan ge några svar på dessa funderingar...

Närbild på skummet i anläggning 7 © Norrbottens museum

Idéer på vad denna grop har använts till tages tacksamt emot... Rökgarvning? Framställning av rengöringsmedel? Torkning? Rökning? Bastu?

Bloggen uppdateras som vanligt igen när något nytt finns att delge er...

/Frida

Träkol från tall och däggdjur i hund/räv-storlek

2007-11-19T01:42:00.000-08:00

Arbetet med lokal 7 fortsätter sin gilla gång inne på museet . Är skönt att sitta inne i värmen nu när snön och kylan har kommit.

Träkol från tall

MAL (Miljöarkeologiska laboratoriet vid Umeå universitet) har för en tid sedan slutfört vedanalyserna från lokal 7. Samtliga anläggningar (förutom anläggning 3 där vi inte påträffade något kol) har visat sig innehålla träkol från tall. Tall har en max ålder på omkring 400 år, vilket vi får ha i åtanke när vi får dateringarna. MAL har skickat vidare kolet till Ångströmlaboratoriet, så nu är det bara att vänta...

Ute i fält plockade vi in kolbitar i varierande storlek i från det kolfläckiga lagret hörande till anläggning 7. Vår fundering då var om det rörde sig om samma träslag oavsett kolets storlek. Så är alltså fallet, det rör sig endast om tall även här. Det brända nävret vi samlat in utgörs dock av björknäver.

Brända ben

Leif Jonsson har analyserat klart benen från anläggning 7. Det rör sig om brända ben som sannolikt hör till ett och samma benstycke, en del av ett rörben från ett däggdjur i storleken av räv eller hund. I nuläget funderar vi på om det skulle gå att artbestämma dessa ben mer exakt, då det känns intressant att veta däggdjursarten inför tolkningsarbetet med anläggning 7. Oavsett om de brända benen ska analyseras mer eller ej så kommer de att sändas för datering.

Kartor

Förutom arbetet med lokal 7 och övriga lokaler längs Haparandabanan så arbetar Ellinor Johansson (som var guide på lokal 20 och 39) bland annat med en utställning om Haparandabanan som ska vara klar i december. Har hjälpt henne med att framställa kartmaterial över lokalerna, där aktuella höjdkurvor är framtagna och nutida landgränsen är översvämmad. På så vis ser man den dåtida kustlinjen på ett mycket tydligare sätt, även för de som inte är så vana vid att arbeta med kartor. Har tyvärr inte rätt att lägga upp bilder på kartorna här, så ni är istället välkomna till utställningen när den öppnar.

Fyndgenomgång

I veckan kommer genomgången av fynden från lokal 7 att påbörjas, dock har keramiken fotats av en av museets fotografer, Staffan Nygren. En av skärvorna har ju sänts för fettsyreanalys och vi valde att dokumentera dem genom fotografering innan.

Alla tre skärvor glimmermagrad keramik som påträffades på lokal 7. Den mittersta skärvan har sänts för analys. © Norrbottens museum

De två skärvorna som passar ihop och bildar ett gemensamt hål © Norrbottens museum

Samma två skärvor, fotade från andra sidan © Norrbottens museum

Efter fyndgenomgången kommer ett antal fynd väljas ut för fotografering, så fler bilder kommer så småningom. Bloggen kommer att uppdateras igen när något nytt finns att delge er alla.

/Frida

Lite uppdateringar om inne-arbetet

2007-10-19T02:10:00.000-07:00

Det har nu förflutit 2 veckor inne på kontoret sedan fältarbetet ute på lokal 7 avslutades. Första dagarna rådde en smula förvirring innan allt var uppackat och på sin ungefärliga plats. Avsaknaden av grävgänget från Lantjärv är uppenbar... ingen Lantjärvshumor och när jag nu sitter ensam inne på kontoret så är det väldigt tyst...

Prover sänt för analys
Idag har jag packeterat de sista proverna som ska skickas iväg för analys, så respektive lab kommer att motta dem nästa vecka:

Leif Jonsson vid Naturhistoriska museet i Göteborg kommer att göra osteologisk analys (det vill säga benanalys) på de brända benen som hittades i anläggning 7. Förhoppningen är att det ska gå att artbestämma benen lite närmare än till litet/mellanstort däggdjur.

Sven Isaksson vid Arkeologiska forskningslaboratoriet i Stockholm kommer att utföra fettsyreanalyser; dels från anläggning 4 och anläggning 5, båda härdgropar. Från makroprovet från Sandras skumma anläggning 6 har ett fettsyreprov tagits. Den rödbruna färgningen från anläggning 6 är misstänkt lik den färgning brända ben brukar påträffas i. Nu har vi inga ben från denna anläggning, i alla fall inte som vi kan se. Vi får se om analysen kan ge något av intresse. Analys av fettsyra kommer även ske från det feta kolet i botten från anläggning 7 samt på en av keramikskärvorna som Pernilla hittade vid avtorvningen. Blir spännande att se om denna keramik har använts vid kanske matlagning?

Miljöarkeologiska laboratoriet (MAL) i Umeå kommer att utföra både makrofossilanalys (görs av Karin Viklund) samt vedartsanalys (som görs av Roger Engelmark). Makroprover som ska analyseras är tagna i anläggningarna 5, 6, 7 och 7C. Inga makrofossilanalyser kommer att göras från anläggningarna 2 och 3 då dessa låg så ytligt i blekjorden.
Listan på vedartsanalyser är betydligt längre: MAL kommer att plocka ur kol som är lämpligt för datering från anläggningarna 2, 4, 5, 6, 7 och 7B. Utöver detta har vi plockat in kol i olika storlekar från det kolfläckiga lagret hörande till anläggning 7, som endast ska utföras vedartsanalys på - är det samma typ av trä/bitar eller handlar det om olika sorter? Sedan skickar vi även iväg det ev brända nävret för att se om det faktiskt är bränt näver eller någonting annat.

Det kol som plockas ut för datering sänds sedan vidare till Göran Possnert vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala. När den osteologiska analysen är klar kommer även ben sändas in för datering.

Blir mycket spännande att få alla analyssvaren! Kommer att vänta otåligt på dem... på dateringarna är det idag ca 3 månaders väntetid, så vi får vänta ett tag...

Fortsatt arbete
Nu när proverna är sänt iväg på analys väntar fyndbearbetning, en del arbete i GIS samt att få iväg ett preliminärt undersökningsresultat till Länsstyrelsen. Därefter kommer förundersökningsrapporen från lokal 7 att göras klar. Denna ska sammanfogas med förundersöknngsrapporten om övriga Haparandabanan, och ska vara klar innan jul. Utöver detta är det inläsning som gäller... har skickat långa bokbeställningar till vår bibliotekarie Helena, som verkligen är en räddande ängel! Har redan en hel bunt med läsbart på skrivbordet och mer väntas komma!

Uppdaterar bloggen igen när ny information finns att tillgå. Förhoppningsvis kan jag ha lite bildmaterial då.

/Frida; som saknar sitt grävgäng från Lantjärv

Adjö Lantjärv!

2007-10-04T10:19:00.001-07:00

Så var vår sista fältdag avklarad. Imorgon packar vi ihop och åker med all utrustning, prover och fynd till Norrbottens museum i Luleå. Vi känner oss alla lite vemodiga till sinnes, veckorna i Lantjärvsskogarna är nu över och vi ser tillbaka på en fin fältperiod. Vår undersökningsplats känns öde, bara sållhögarna och de djupa schakten där anläggning 7 varit belägen vittnar om vår närvaro på platsen.

Avklarad anläggning

Anläggning 7 grävdes klart idag. Profilen mellan den nordöstra kvadranten och den nordvästra kvadranten har tagits bort, så vi fått en tydligare profil av anläggningen. Anläggningen har en grops form, med relativt platt botten. Botten och den östra sidan av anläggningen är stenfylld medan den västra sidan är stentom.

De båda profilerna i den nordöstra kvadranten © Norrbottens museum

Profilen mot söder © Norrbottens museum

När vi fått schaktet tömt har vi kunnat jobba vidare ett tag innan det var dags för vidare vattentömning. Arbetet har bestått av bland annat ritning av stenpackning, inmätningar med totalstation, fotografering och profilritning.

Jannika ritar profil © Norrbottens museum

Vatten i mängder

Grundvattnet har ställt till en hel del bekymmer för oss, vad gäller att nå ner till anläggningens botten. Så fort vi fått undan vattnet i schaktet har vatten strömmat till på en gång. För att tömma schaktet har vi dels använt oss av en inhyrd pump samt med hjälp av en hink-langnings-kedja.

Hink-langning© Norrbottens museum

Vad är anläggning 7?

Denna fråga har vi ställt oss många gånger nu under arbetets gång med anläggning 7: vad är detta? Från början jobbade vi utifrån idén att dett kunde vara en bostadskonstruktion. Denna tanke övergavs då anläggningen blev djupare och djupare... Därefter framfördes tanken att anläggningen skulle vara en kokgrop. Nu när gropen är färdiggrävd visar det sig att det inte är stenpackning i hela gropen, vilket kokgropar brukar ha.

Gropen kan eventuellt ha haft en överbyggnad, vilket de sammanhängande kolsträngarna som fanns redan på ytan kan vara rester av. Något som vi funderat på de sista dagarna, till följd av vattenproblemen, är om man har velat nyttja sig av vatten/fukt i anläggningen? Nu är grundvattnet högt, men under järnåldern (vi utgår för tillfället från att anläggningen har liknande dateringar som vi redan har på boplatsen, d v s århundradena före eller efter Kristi födelse) var anläggningen belägen på en udde direkt på havsstranden. Då bör kanske närheten till havet göra att gropen kanske fylldes med vatten även när den anlades? Vad vill man åstadkomma i en grop, där man eldar och vill hålla värmen (stenpackningen gör att värme bevaras under en längre tid) men samtidigt vill ha fuktigt?

Frågorna är många, och nu till veckan påbörjas arbetet med att försöka besvara frågor som bland annat rör anläggning 7´s konstruktion och användningsområde. Arbetet med att sammanställa undersökningsresultatet kommer att pågå under några månader här framöver. Prover kommer att skickas på analys och när vi får analysresultaten kommer dessa att delges här på bloggen. Lokal 7´s blogg kommer att uppdateras när ny information finns att tillgå och om nya tankegångar uppstår.

Grävgänget på lokal 7. Stående från vänster: Frida Palmbo, Sandra Lundholm, Maria Högberg, Ola Kronberg, Magnus Reuterdahl. Stående i Burenhult-pose från vänster: Jannika Grimbe, Pernilla Pettersson och Liselotte Svanborg © Norrbottens museum

/Frida; som kommer att sakna Lantjärv

Sista veckan i fält!

2007-10-02T11:38:00.000-07:00

Så har vår sista arbetsvecka ute i fält startat. Vi kämpar tappert in i det sista, då anläggning 7 tycks vara bottenlös. Nästa vecka påbörjas inomhusarbetet; ta hand om fynd, skicka prover för analys och försöka rensa upp i röran man drar med sig in...

Grundvatten

I den nordöstra kvadranten vi gräver av anläggning 7 har vi i veckan fått problem med att grundvatten sipprar in i schaktet. Det är med andra ord svårt att gräva - känns mest som att vi skyfflar lervälling och Sandra och Magnus börjar se ut som att de har gyttjebrottats i schaktet. På grund av allt vatten blir det svårare att komma ner i botten av anläggningen, så att denna kan ritas i profil. Vi har hyrt in en pump (ni kan ju tänka er åtta humanister som ska få igång en bensindriven pump... men det gick till slut som tur är) som förhoppningsvis ska hålla undan vattnet så gott det går, så att vi kan gräva oss ner eftersom och få profilen ritad.

Sandra skyfflar lervälling i nordöstra schaktet, anläggning 7. Vattnet i botten på schaktet blir väldigt skummigt, vilket kan ses på bilden. Beror skummet på någon form av aktivitet som ägt rum i gropen under vår förhistoria eller beror skummet på naturliga processer i marken? © Norrbottens museum

Sandra ser till så att vattnet pumpas upp ur schaktet © Norrbottens museum

Kokgrop?
Kan det vara så att anläggningen vi undersöker är en form av kokgrop? Vi var inne på det i slutet på förra veckan. Om anläggningen är en kokgrop borde stenpackningen fortsätta in i den nordvästra kvadranten. Idag har vi tagit oss ner en bit i den nordvästra kvadranten och vid stick med sond känner vi inte alls någon stenpackning... däremot ser vi gropens form i profilen. Marken vi sondar i är väldigt packad och vi kommer inte ner så djupt, så det är i och för sig inte omöjligt att det skulle komma mer sten... vi får se i morgon, vad som händer när vi tar oss ner i schaktet.

Stenpackningen framrensad, även i mitten närmast profilkanten till höger i bild. I utkanten av stenpackningen har stenar plockats bort i omgångar, därför är stenpackningen i mitten på en lägre nivå än stenen runt om © Norrbottens museum

Full fart på undersökningen av anläggning 7. Pernilla ritar profiler, Jannika och Ola har påbörjat undersöka nordvästra kvadranten och Sandra kämpar med vattnet i den nordöstra delen © Norrbottens museum

Sista veckan - första benfyndet!
Igår, vid nedgrävning av stenpackningen och kolet i anläggning 7 framkom fragment av (dåligt) brända ben. Magnus som är osteolog (benexpert) har bedömt att benen är från medelstort däggdjur. Det är intressant att benen inte är från säl, då kokgropar ofta brukar anses ha med sältranstillverkning att göra, trots att det inte alltid finns belägg för denna tolkning. På lokal 20 (http://haparandabanan.blogspot.com/) har i sommar en trattformad kokgrop undersökts, där obrända sälben hittades. Vi kommer att skicka våra ben dels på närmare osteologisk analys med en förhoppning om att kunna artbestämma dem bättre. Som det ser ut nu kommer vi även att sända ben för C14-analys för att bestämma ålder på dem (och anläggningen).

Kvartsfynd

Liselotte och Maria har fortsatt med rutgrävning på yta A, dels på ytan kring anläggning 5 och de 4 rutor där slagplatsen är koncentrerad. De har gjort kvartsfynd på båda dessa ställen, så vi fortsätter rutgrävningen så långt vi hinner denna vecka.

Liselotte och Maria rutgräver på yta A © Norrbottens museum

2 dagar

Vi har två dagar kvar att färdigställa slutundersökningen av lokal 7. Vi gör vårt bästa för att göra så bra dokumentation som möjligt av anläggning 7, trots tidspressen och trots att grundvattnet sätter käppar i hjulen för oss. Men man kan hinna mycket på 2 dagar... Återkommer med rapport på torsdagkväll...

/Frida

Den gäckande anläggningen

2007-09-27T11:39:00.000-07:00

Veckan har inneburit regn, sol, hård blåst och en hel del muttranden (som rör vår mystiska anläggning nr 7) från projektledaren...

Då solen skiner så skuggar vi de ytor vi behöver fotografera, så att färgningar och annat ska synas bättre © Norrbottens museum

Rutor och åter rutor
Arbetet går sin gilla gång, grovrensningen är klar på den del av yta A som har maskinavbanats. Inga fler fynd förutom grönstenen och kvartsbiten som Liselotte hittade i tisdags. Rutgrävningen på yta A fortsätter, inga fler fynd här heller. Nu har slagplatsen kunnat avgränsas och några rutor kommer att tas ned några centimeter till nästa vecka. Så kommer vi även att rutgräva lite kring anläggning 5, där vi tidigare har hittat fynd.

Besök
Yta A har haft besök av en älg som gått över ytorna och i onsdags hälsade en liten hoppande besökare på hos oss på yta B. Museets fotograf, Staffan Nygren, var ut nu i torsdags och filmade lite under pågående undersökning av anläggning 7. Blir spännande att se vad för film Staffan kommer att skapa.

Liten hoppande groda, för tillfället vilandes i Sandras händer © Norrbottens museum

Anläggning 7
Anläggning 7 ger oss många funderingar. Anläggningen tycks inte ha något slut (vet inte hur många gånger vi trott att "nu, efter det här kollagret tar det nog slut". Så är icke fallet, inte än i varje fall. I den sydvästra kvadranten är vi nere ca 70-75 cm utan att ha kommit ner i anläggningens botten. Här kom dessutom sammanhängande kolbitar, som fortsätter in i anläggningens nordvästra kvadrant.

Sammanhängande kolbitar, ca 70-75 cm ner i anläggningens sydvästra kvadrant. I profilkanterna se även en avgränsning, vilket indikerar en nedgrävning © Norrbottens museum

I den nordöstra kvadranten kommer nytt lager på nytt lager och löser av varandra. Kol, sten, kol och sten...

Det första mer sammanhållna stenlagret, mitt bland det kolfläckade lagret. Innan detta stenlager var de skörbrända stenarna i den kolfläckiga färgningen ganska små. Stenarna och kollagret avgränsas av en tydlig rosabränd kant, som indikerar en nedgrävning © Norrbottens museum

Det andra stenlagret, mer tätt liggande än lagret innan. Under detta kommer ytterligare kol och sten (vilket vi vet efter att ha sondat oss ner en bit...) © Norrbottens museum

Stolphål?
Eventuellt har vi ett stolphål i en av profilerna till anläggningen, eller så är det det kolfläckiga lagret som går ut just där. Vi lär märka detta när vi gräver den sydöstra kvadranten av anläggningen

Eventuellt stoplhål © Norrbottens museum

Från början hade vi funderingar på om färgningen vi såg var efter en bostadskonstruktion. För närvarande känns inte detta lika troligt längre, på grund av anläggningens djup... Förslag har framförts på att det kanske är en kokgrop - men i nuläget saknas sten i anläggningens mitt, vilket borde finnas om det är en kokgrop. Vid stick med sond stöter vi emot något hårt, kanske sten eller så skenhälla. Vi har börjat gräva oss ner i anläggningens mitt, men än så länge dyker inga stenar upp...

Om vi har ett stolphål är detta intressant då det tyder på en överbyggnad, vilket även fynd av kolat näver och de sammanhängande kolstyckena som fanns på ytan kan indikera - nedfallen tak/väggkonstruktion som kan ha varit täckt med näver? Hur stämmer detta i så fall överens med resten av anläggningen?

Utslagen projektledare. Söker i skyn efter svar på frågor rörande anläggning 7? © Norrbottens museum

/Frida; lite bättre till sinnes än när bilden ovan togs...

Grönsten och diverse funderingar

2007-09-25T10:16:00.000-07:00

Så har näst sista veckan på lokal 7 inletts. Är vår 7:e vecka här i Lantjärv, tiden har gått otroligt fort - känns som att vi nyss anlände och slet med torven... och icke att förglömma: att solen sken och värmde, idag har snålblåsten virvlat runt öronen på oss!

Yta A

Fortsatt rutgrävning sker på yta A, dock utan några större fynd. Idag avvek vi från rutgrävningen och började istället grovrensa den del av yta A som har maskinavbanats. Med hjälp av fyllhammare går vi ner ca 5 cm i blekjorden. Vi har inte jobbat på den här delen av yta A och genom att grovrensa ytan får vi en bättre spridning av fynd och skärvsten.

I samband med denna rensning påträffades idag ett ämne/förarbete (?) i grönsten, vilket är kul. Är vår andra grönsten vi hittar i Lantjärv, den andra och mindre biten grönsten påträffades på yta C, i anslutning till anläggning 1.

Liselotte med sitt fina fynd; grönstenen © Norrbottens museum

Grönsten är ett material man vanligtvis har använt sig av under stenåldern, så om det är så att detta grönstensämne är bearbetat är detta intressant!

De två grönstensämnen som vi hittat i Lantjärv © Norrbottens museum

Huvudbryderier

Anläggning 7 ger oss många funderingar, tankesprång och idéer av olika slag - vad är det för typ av anläggning vi har framför oss egentligen? Är det resterna från en bostadskonstruktion eller något helt annat? Handlar det i så fall om en bostad från järnålder eller nyare tid? Vi har ingen kunskap om hur järnåldersbostäderna har sett ut i området, vilket gör att vi verkligen hoppas att det är en bostad från järnålder! Det kan dock mycket väl röra sig om en mer sentida konstruktion, vi har bland annat påträffat blekjord bitvis under kollagret som var synligt efter viss nedrensning.

Det första kollagret framrensat © Norrbottens museum

Närbild på kollagret i den nordöstra delen av anläggning 7. Det är här kollagret är som störst © Norrbottens museum

Vi har även påträffat ytterligare 2 kollager. Vi hade ett kollager, synligt efter endast en bits nedrensning. Efter att det kollagret dokumenterats, grävdes detta bort. Under detta framkom en mindre bit sammanhängande kol samt ett antal skörbrända stenar med kol emellan.

Det andra kollagret; ett mindre lager än det första © Norrbottens museum

När detta lager dokumenterats och vi så småningom börjat undersöka det kolfläckade lagret som löper runt anläggningen, kom ytterligare ett kollager...

Det tredje kollagret, som påträffades vid grävning av det kolfläckiga lagret som syns i bildens vänsterkant © Norrbottens museum

Anläggning 7 får fortsätta att förbrylla oss, förhoppningsvis kommer vi närmare svaret ju mer av anläggningen vi undersöker... i annat fall får vi vänta på dateringar. Vi kommer att sända iväg kol för C14-analys när vi kommer in på kontoret när fältsäsongen är över i oktober.

Blivande arkeolog?
I veckan har grävgänget utökats av en praktikant, Louise, som vanligtvis går sista året på gymnasiet, naturvetenskaplig linje. Vi hoppas att hon ska trivas hos oss ute i Lantjärv, och vem vet - kanske också hon blir arkeolog en dag!

Louise och Maria gräver på yta A © Norrbottens museum

Ola får avsluta tisdagens blogg:

En bra karl reder sig själv; om skorna inte håller tätt så tager arkeologen vad man haver tillgängligt... © Norrbottens museum

/Frida

Anläggning nr 7

2007-09-20T11:24:00.000-07:00

Så har snart ytterligare en vecka passerat av grävtiden i Lantjärv. Nu har vi i stort sett bara 2 veckor kvar... Arbetet går sin gilla gång med rutgrävning, men denna blogg kommer att handla om det som känns mest intressant just nu...

Anläggning 7

Vår färgning som vi misstänker utgöra någon form av bostadskonstruktion har nu namngetts till anläggning 7 (här kan vi jämföra med lokal 39 som enligt uppgift är uppe i 47 anläggningar...).

Anläggning 7, foto taget från öster © Norrbottens museum

Dokumentation

Vi har nu ritat och mätt in anläggningen, vilket tog sin tid - är mycket detaljer som ska med; färgningar, former, detaljer... Fotografering, beskrivningar och mängder med funderingar har vi tampats med. Dessutom har vi använt ett redskap som allmänheten ofta tror att vi bara jobbar med - penseln! Med hjälp av pensel har vi borstat fram kolkoncentrationer som är belägna ungefär mitt i anläggningen. Penseln är ett utmärkt verktyg att få fram till exempel kolpackningar och stenkonstruktioner, men är inget verktyg vi arbetar mest med...

På bilden ovan ses övergången tydligt mellan de olika färgningarna; rostjord längst till vänster, rostjord med kolinslag i mitten och slutligen blekjord längst till höger © Norrbottens museum

Närbild på kolfläckarna i rostjorden som löper runt blekjordsfärgningen i mitten av anläggning 7 © Norrbottens museum

Vad är då detta för typ av konstruktion?

Under arbetets gång, när vi har rensat fram denna konstruktion har vi har haft mängder med funderingar - men vi lutar åt att det rör sig om någon form av bostadskonstruktion, vilket i så fall är otroligt spännande då det inte sedan tidigare finns lämningar efter bostadskonstruktioner från järnåldern i det här området. Nu finns det ju en möjlighet att denna konstruktion inte är så gammal som vi hoppas... men i nuläget utgår vi från att anläggningen har liknande dateringar som övriga anläggningar på lokalen, det vill säga mellan 500 f.Kr - 500 e.Kr.

Foto taget från stege över anläggning 7, från söder. I anläggningens mitt löper två parallella "kolrader" © Norrbottens museum

Ett tag funderade vi på om dessa två "kolrader" som löper parallellt med varandra utgjorde härdarmar. Blekjorden i mitten av anläggningen är rosafärgad, vilket den blir när den varit utsatt för eld/värmepåverkan. Det ligger eldpåverkad sten i anläggningen, som kanske kan komma från en urplockad härd. Dessutom löper en skogsbilväg rätt över området, som troligen har tryckt en del av materialet från sitt ursprungliga läge.

I nuläget lutar vi dock mer till att "kolraderna" utgör en del av en takkonstruktion. Kolet i anläggningen antyder att den har brunnit/kolat - och i så fall har taket rasat. Byggnaden har troligen utgjorts av en lättare konstruktion, kanske med hjälp av slanor - i så fall kan det dessa vi ser.

På bilden ses dels två "kolrader" som löper parallellt med varandra i anläggningens mitt. Dessutom löper en smalare kolsträng mellan dessa samt slutligen en större kolfläck © Norrbottens museum

Vi kommer imorgon påbörja grävningen av anläggning 7, så nästa vecka bör vi kunna informera dels om hur arbetet går och dels om vi har nya funderingar kring tolkning/ar av anläggningen. Den som väntar på något gott...

/Frida

Efter regn kommer solsken

2007-09-18T12:08:00.000-07:00

Måndagen inleddes med ett lätt duggregn, som senare övergick i ett ständigt ökande hällregn. Lokal 7´s tappra grävgäng grävde på trots de strida forsarna och sållade (i alla fall så gott det gick) innan vi beslöt oss för att avbryta arbetet då regnet bara tilltog. Schakten började bli vattenfyllda, sanden fastnade alltför mycket i sållen och vi riskerade att missa något...

Översvämmad yta C © Norrbottens museum

Kvarts

Vid fortsatt rutgrävning på yta A framkommer mer kvarts i området där Magnus grävt fram avslag efter avslag. Nu gräver vi på ömse sidor om där Magnus grävt, och kommer på så vis få en avgränsning av den troliga slagplatsen. Idag fick även Ola göra sitt första fynd - efter lite mer än 2 veckors grävande, så det var ju på tiden! =)

Ola med sitt första fynd © Norrbottens museum

Norrbottens första "bostad" från järnåldern?

I slutet på förra veckan lade vi märke till en intressant färgning som framkommit i ett av våra rutnät på yta B. Denna färgning har nu rensats fram, rutnätet har utvidgats och vi har kunnat avgränsa färgningen. I mitten har vi en blekjordsfärgning, en försänkning jämfört med omgivande markyta - med andra ord verkar den vara nedgrävd. Runt blekjordsfärgningen har vi ett uppskattningsvis 2 dm brett rostjordfärgat lager med mängder av kolinslag. Denna färgning löper runt blekjordsfärgningen. Utanför "kolbältet" finner vi en vanlig rostjordfärgning.

Bild över färgningen, som vid fototillfället var under framrensning © Norrbottens museum

Vad kan då detta vara? Kan vi ha haft turen att påträffa resterna efter en byggnadskonstruktion? I så fall handlar det om den första konstruktionen av en bostad från järnålder här uppe i Norrbotten, vilket gör det hela extra spännande... I nuläget vet vi inte hur mycket vi ska våga hoppas på att det handlar om resterna efter en eventuell hydda/vindskydd eller liknande, vi får se vad som händer med färgningen när vi gräver oss ner i den. Färgningen vi har känns i nuläget väldigt spännande.

Färgningen framrensad. Skörbränd sten ligger på gränsen mellan blekjord och kolfläckat lager samt mellan det kolfläckade lagret och vanlig rostjord. De skörbrända stenarna bör utgöra en del av konstruktionen © Norrbottens museum

Vi har funderat kring följande:

- Det bör inte vara resterna från en rotvälta - en rotvälta resulterar knappast i detta kolfläckiga lager vi har, och som mycket tydligt löper runt blekjordsfärgningen

- Det har skett en del sentida aktiviteter i området (dikningsarbeten, Kalixlinjen - en försvarslinje under andra världskriget - har enligt uppgifter från ortsbor gått i området), men vi har grävt oss ner ca 10 cm, vilket med tanke på marktillväxten i området är rätt djupt och vi bör vara nere i åtminstone lite äldre tid.

- Kan det kolfläckade lagret vara rester från någonting som har kolat? Har konstruktionen delvis varit uppbyggd av ris som har kolat?

- Blekjorden är belägen i en svacka, och indikerar en nedgrävning. Handlar det om en golvyta?

I nuläget kan vi egentligen bara säga att vi har hittat spår av någonting, en konstruktion av något slag. Förhoppningen är att den ska utgöra en form av bostad, oavsett om det rör sig om en hydda eller ett vindskydd eller någonting helt annat. Vi har idag ingen kunskap om vilken typ av bostäder människorna bodde i under järnåldern. Vi vet att området nyttjats under järnåldern, vi hittar lämningar från den här tidsperioden - men än så länge har inga bostadskonstruktioner påträffats (framtills nu?). I morgon påbörjas arbetet med att rita och mäta in färgningen, därefter kommer vi att börja gräva den. När vi får fram en profil kommer vi förhoppningsvis kunna säga lite mer om vad detta kan vara för någonting... under tiden så hoppas vi - dock inte för mycket, så vi blir för besvikna...

Arbetet i övrigt

I övrigt löper arbetet på ungefär som vanligt. Rutgrävning sker på yta A, anläggning 4 är nu färdigundersökt - den anläggning som delundersöktes under förundersökningen. Tyvärr blev den skadad i samband med avverkningen, och någon ny kunskap får vi inte direkt ut från den del som nu har undersökts. Jannika fortsätter tappert med att undersöka anläggning 5, som nog närmar sig sitt slut. Anläggning 5 är först grävd i profil och resterande halva grävs nu i single context, med andra ord så "gröps" gropen ur. Vid grävning i single context följer vi anläggningens form, istället för att gräva både anläggning och omgivande markyta.

Lantjärvgänget rutgräver på yta A © Norrbottens museum

Frida vid anläggning 5, vars profil blivit en vallgrav efter måndagens hällregn © Norrbottens museum

/Frida; med en förhoppning om att fler spännande detaljer kring vår intressanta färgning ska kunna avslöjas senare i veckan

Grophärd!

2007-09-13T10:29:00.000-07:00

Grävgänget i Lantjärv jobbar på bra ute i Lantjärv. Dagen börjar som ett litet äventyr när vi inte vet hur eller snarare om vi tar oss fram till grävplatsen - vägbygget har bidragit till en skogsbilväg liknande en berg- och dalbana, lös sand vi riskerar att köra fast i samt enorma grusberg mitt i vår väg. Nu börjar färden till och från lokal 7 gå riktigt bra, byggandet av servicevägen har hunnit så pass långt att de inte är i vägen när vi kommer åkande. Arbetarna är omtänksamma och har sett till att vi ska ta oss fram och tillbaka, trots deras bygge. Så trots berg- och dalbanan så har det gått riktigt bra i veckan.

Kokgropen blev en grophärd
Det har nu visat sig att anläggningen vi trodde skulle bli en kokgrop istället blev en grophärd! Det vi trott varit stenar när vi sondat har visat sig vara en enormt hård skenhälla. Skenhälla bildas i rostjorden, där mineraler samlas vid urlakningen av blekjordsskiktet. Under torvlagret har vi blekjord, som lakats ur på mineraler - därav den bleka färgen. Dessa mineraler har samlats i kommande jordlager, rostjorden. Ibland blir det så kraftig järnutfällning i rostjorden så att detta jordlager blir väldigt hårt, det vill säga att skenhälla bildas.

Grophärden i profil © Norrbottens museum

Hematitlager
I jordlagret i Lantjärv finns även naturliga hematitlager. Dessa svarta sandkorn har en gång i tiden svallats upp på stranden med hjälp av havet. När vi gräver i jorden påträffas dessa lager antingen som täta svartfärgade band eller genom svarta strieringar, som avviker från omgivande mark.

Här ses hematitlager i form av svarta strieringar. Del av profil av härdgropen © Norrbottens museum

Funderingar kring färgningar
När vi arkeologer gräver ser vi mycket efter färgningar av olika slag. En färgning kan indikera en anläggning, en benkoncentration, en bostad... Vid profilgrävningen av anläggning 5, grophärd, har vi funderat en hel del kring de färgningar som går att urskilja. Den vanliga jordmånsbildningen här gör att vi under torvlagret har ett ljust lager, blekjorden, som övergår i rostjord. I härdgropens profil har vi en gråbeige färgning överst, som avviker från "vanlig" blekjord. Under detta lager kommer ett ljusare lager som sedan övergår i en rostbrun färg, rostjorden. Funderingarna har varit om det översta lagret är ett påfört lager och det ljusare lagret utgörs av blekjorden? Det kan även vara så att det övre lagret faktiskt är blekjorden, där hematitlagret (som inte urlakas) är kvar och gör att blekjorden i så fall behåller denna grådaskiga färg. I så fall så är det ljusa lagret under det gråa en övergång mellan blekjord och rostjord. Vi spånar vidare på detta.

Försök till tolkningar
Genom att avgöra vad dessa färger är för något utför vi en del av ett tolkningsarbete. En fundering har utgjorts av att ett påfört lager har jämnat ut ytan i anslutning till grophärden, och att man här kanske har vistats under ett vindskydd? Utifrån det fyndmaterial vi hittills har på lokal 7 får vi känslan av att boplatsen inte varit speciellt långvarig. Ett trampat jordgolv blir hårt och det gråa jordlagret känns inte hårt när vi gräver. Om man däremot inte bott speciellt lång tid på platsen bör inte jordlagret bli så hårt, däremot kanske anta en avvikande färg? Vi arkeologer gräver inte bara utan tänker, tänker och tänker ännu mera - allt för att kunna presentera en rapport med ett tolkningsförslag och ett undersökningsresultat. Vi dokumenterar lämningar för framtiden, så att även andra ska kunna använda sig av materialet.

Profil med färgningar av olika slag, beskriven i text ovan © Norrbottens museum

Vi kommer att här framöver gräva fram två profiler för att avgöra dels om det översta lagret är naturligt och dels hur hematitlagren i så fall följer omgivningen. Det grådaskiga lagret är belägen i de norra delarna av yta A. Vi ska ta reda på om färgningen går att avgränsa endast i anslutning till anläggningen eller om färgningen finns i ett större område. Genom detta resultat kan vi lättare fortsätta vårt tolkningsarbete. Troligtvis utgörs dock färgningen av ett naturligt lager, men vi väljer att försöka avgränsa färgningen för att göra oss säkra på detta.

Med ett försök att delge er några arkeologers ibland smått förvirrade tankar
/Frida

Stubbe, regn och kvarts

2007-09-11T11:47:00.000-07:00

Så har halva grävtiden passerat för oss på lokal 7. Hösten smyger sig på, dagarna blir kallare och ibland är dimman tät på morgnarna när vi åker mot Lantjärv.

Regnig måndag
Under i stort sett hela måndagen hade vi regntunga moln hängande över oss. Trots allt regn håller vi humöret uppe så gott det går, även om grävtakten blir alltför långsam och sållningen går otroligt trögt. Känns ungefär som att försöka sila gröt när sanden är blöt och sållen stockar igen på en gång. Trots regnet arbetar vi arkeologer naturligtvis ändå - vi har en tidsplan att hålla och regn stoppar oss inte i första taget!

Jannika och Maria sållar © Norrbottens museum

Skärvstenspackningar
Anläggning 2 och 3, de två skärvstenspackningarna som varit belägna bredvid varandra med ca 1 meters mellanrum är nu färdigundersökta. Tyvärr framkom inga färgningar eller kol, bortsett från en liten liten bit i anläggning 2. Förhoppningen om att få dateringar på dem båda har därmed fallerat. Vi får se om makrofossilproverna kan ge något resultat.

Anläggning 2 i profil © Norrbottens museum

I nuläget vet vi inte riktigt vad dessa anläggningar har använts till. Vi hittar inga spår efter eldning - vare sig kol (förutom en liten liten bit) eller rödbränd färgning - så trots formen på anläggningarna handlar det kanske inte om härdar. Har man hettat upp stenarna någon annanstans? Stenarna i anläggningarna är eldpåverkade och har spruckit av värme. Har stenarna hettats upp och något har lagts ovanpå dem för att torka? Eller har man använt dem till något annat?

Miljöarkeologi
Miljöarkeologi (bland annat makrofossilanalys och pollenanalys) är ett värdefullt komplement till arkeologin. Utgångspunkten för miljöarkeologin är det arkeologiska materialet men man använder sig av geologiska, biologiska, kemiska och fysikaliska metoder. Med hjälp av makrofossilanalys kan man till exempel identifiera växtrester. Genom att samla in ett prov från en anläggning finns en förhoppning om att kunna identifiera fröer och växter som kan berätta något om hur dåtidens människor levde.

Rutgrävning och en eventuell slagplats?

Fortsatt rutgrävning sker, nu framför allt på yta B samt även ytterligare några rutor på yta C. Dessa områden ska grävas klart först, så att Banverket kan dra sin serviceväg här. Vi har även rutgrävt på yta A i väntan på att rutnät ska sättas ut på yta B och C, och Magnus hamnade i två rutor som gav en hel del fynd i form av kvartsmaterial - eventuellt har vi en liten slagplats här, ska se vad vi får för spridningsbilder när vi grävt klart här.

Stubben

Jannika och Pernilla kämpar vidare med anläggning 5. Funderingarna kring om det är en kokgrop kvarstår. Dock verkar det som stenarna i gropen inte ligger i en sammanhängande stenpackning, utan att det först varit ett lager sten, sedan ett lager sand och därefter ytterligare ett stenlager. I nuläget är vi i sandlagret mitt mellan, vid stick med sond framgår det tydligt att mer sten finns under detta lager. Blir intressant att se vad som händer med gropen när vi gräver oss ner.

I förgrunden ses Jannika arbeta vid anläggning 5 och stubben, Pernilla ses gående med hinkar på väg till sållet och Magnus arbetar vid anläggning 3 i bakgrunden © Norrbottens museum

I anslutning till anläggning 5 finns en stubbe. Eller snarare fanns. Jannika och Pernilla har kämpat hårt med att bli av med stubben som tagit upp en hel del plats där de själva vill vistas för att kunna gräva anläggningen.

Fynd och anläggningsgrävning

2007-09-06T10:47:00.000-07:00

Arbetet i Lantjärv går sin gilla gång. Rutgrävning och anläggningsgrävning sker parallellt. Dessutom har ett fåtal fynd dykt upp under torsdagen...

Första fyndet denna vecka
Idag gjorde Magnus de första fynde på yta A, sedan vi började rutgräva här. Fynden utgörs av kvartsavslag. Avslag är rester som uppstår vid redskapstillverkning. Ytorna vi gräver på känns väldigt fyndtomma, så det är kul när vi väl hittar något. Det kan handla om att vi undersöker en boplats där man inte har vistats under så lång tid, och det kan vara därför vi inte hittar så många spår efter järnålderns människor.

Anläggningsgrävning
Det vi arkeologer menar med anläggning kan tydas som att det är någonting som är en konstruktion, till exempel en härd, en kokgrop, en grav eller en avfallsgrop. En anläggning har en (oftast) tydlig avgränsning och skiljer sig från omgivande mark. Här i Lantjärv har vi hittat 5 anläggningar, 3 av dem skärvstenspackningar (härdar), en härdgrop (en härd som är nedgrävd en liten bit) samt troligtvis 1 kokgrop.

Anläggning 1 och 2
Maria och Magnus har idag påbörjat undersökning av anläggning 2 och 3. Dessa härdliknande anläggningar ligger bredvid varandra med ca 1 meters mellanrum. Vi undersöker dessa genom att sätta upp en profil mitt över anläggningarna, därefter gräver vi först bort en halva så att vi får fram en profil. Profilen dokumenteras genom ritning och fotografering. Dokumentation av anläggningen sker även innan den börjar grävas. Förhoppningen är att vi ska kunna hitta daterbart material i dessa anläggningar. Hittills ser det inte så lovande ut, både anläggning 2 och 3 är grävda till hälften nu och inget kol eller ben har påträffats. Nu håller vi tummarna om att vi ska hitta något daterbart i de halvor som är kvar.

Anläggning 5

Jannika och Pernilla har börjat gräva sig ner i den troliga kokgropen. Ska bli intressant att se hur djup den blir. De har grävt sig ner omkring 20 cm nu, och vid stick med sond kommer ytterligare stenar omkring 10 cm ner. En bit ner i anläggningen påträffades en mörkbrun fet färgning som vi har tagit in som ett fettsyreprov. Då vi tyvärr inte har hittat några ben alls på denna boplats är förhoppningen att vi ska få svar på frågor om näringsfång med hjälp av fettsyreprover.

Anläggning 5, nedgrävning påbörjad © Norrbottens museum

Forntida strand
Lantjärvsboplatsen har varit strandbunden, det dåtida havet låg nere vid myren som vi har söder om vårt undersökningsområde. Det borde ha varit ett utmärkt ställe att fiska och jaga säl på. Trots detta hittar vi inget benmaterial som tyder på detta. Även om det är tråkigt att vi än så länge inte kan få svar på vilka näringar man nyttjat på platsen är det ändå intressant att inget benmaterial har hittats. På lokalerna 20 och 39, också järnåldersboplatser som undersöks och har undersökts längs Haparandabanans sträckning nu i sommar, har mängder med brända ben påträffats. Det kan hända att människorna under den här tiden har nyttjat dessa områden på olika sätt eller så har man hanterat ben/kött på skilda sätt. Det ska bli mycket spännande att ge sig i kast med tolkningar av sommarens undersökningar när vi kommer in på museet i höst.

Hur arbetet fortskrider och fler funderingar dyker upp på bloggen under nästa vecka

/Frida

Fulltalig grävstyrka

2007-09-04T10:42:00.000-07:00

Så har september månad inletts, och med den även älgjakten. Idag var det ett gäng älgjägare som passerade området, lät som att de hade jaktlyckan med sig.

Tillskott i grävgänget

I måndags anlände Ola och Magnus till Lantjärv. Tjejmaffians epok är alltså över. Gossarna är varmt välkomna, även de ska förhoppningsvis trivas ute i Lantjärv. Nu är i alla fall grävstyrkan fulltalig, alla är på plats och nu ska förhoppningsvis arbetet löpa på som planerat.

Rutgrävning

Ett rutnät har satts ut över yta C, på östra sidan av anläggning 1. Här har gänget rutgrävt både måndag och tisdag, tyvärr framkommer vare sig fynd eller konstruktioner. Vi hade hoppats på att kunna se spår av någon överbyggnad som kunde ha varit belägen ovan anläggningen, men inga spår från en sådan har kunnat ses. Antingen har det aldrig funnits någon konstruktion eller så har det varit en lätt överbyggnad som inte lämnat spår efter sig fram till idag.

Maria och Jannika har under tisdag eftermiddag roat sig med att rita av anläggningar i plan, ett arbete som fortsätter även imorgon. Maria har börjat rita av anläggning 2 och Jannika är i stort sett klar med ritningen av anläggning 5. Anläggning 5 kommer att börja grävas imorgon, genom att vi snittar den och får fram en profil, innan resterande halva grävs bort. Ska bli spännande att se vad det är för en anläggning, finns tankar om att det kan röra sig om en kokgrop. I undersökningsområdets närhet finns 5 runda kokgropar, vilka vanligtvis dateras kring 800-400 f.Kr. Under förra veckan påträffades en rektangulär kokgrop, dateras oftast till vikingatid, i samband med en utredning en bit ifrån vårt undersökningsområde. Med andra ord finns det kokgropar i närområdet, så det är inte omöjligt att även anläggning 5 är en sådan. Den kan dock naturligtvis visa sig vara något helt annat...

Djurbesök

Förra veckan hade vi spindeln Folke på besök. Vanligen så är det mest människor och hundar som är och hälsar på oss i Lantjärv, bortsett från alla insekter av olika slag, men ibland så får vi celebert besök. Idag hälsade ödlan Pelle på nere vid yta C. Pelle trivdes ypperligt i solen på Sandras arm. Av älgjägarna som passerade fick vi även veta att en älg legat och vilat (eller gömt sig) en bit bortanför där vi är och gräver. Dessutom, för någon vecka sen hade vi en ren som sprang ut mellan våra ytor. Som tur är vände renen tillbaka till skogen, utan att ha trampat sönder något för oss. Trevligt med besök är det i alla fall!

I dagarna har Totte fått arbeta hårt. Det har varit inmätningar av skärvsten och åter skärvsten, avvägning av ytor (höjdmätning) och utsättning av rutnät. Utan vår käre totalstation så skulle mycket av vårt arbete ta betydligt längre tid. Totte är guld värd - när han fungerar som han ska, tekniska prylar har ju för vana att bråka en del...

I veckan blir det fortsatt rutgrävning, yta C ska grävas klart och ett rutnät ska sättas ut över yta B. Dessa ytor ska prioriteras så att Banverket kan dra sin väg i området, utan att vi hejdar arbetet alltför mycket. Yta A känns mest intressant, där anläggningarna är belägna, och arbetet på yta A kommer naturligtvis löpa parallellt med övriga ytor. Mer rapport om veckans händelser kommer som vanligt på torsdag

/Frida

Rensning och insektsanfall

2007-08-30T11:16:00.000-07:00

Den tredje veckan på lokal 7 har hittills inte bjudit på några direkta nyheter. Arbetet går sin gilla gång, och det kliar i våra grävfingrar då vi vill komma igång och gräva på "riktigt", vilket blir till veckan som kommer...

Grovrensning
Ungefär 2/3 av yta B har nu grovrensats, fynd och skärvsten verkar främst vara koncentrerade i norr, ovan skogsbilvägen som går rätt igenom yta B. Vi rensar oss ner ungefär 5 cm med fyllhammare, gotlandshackor och skärslevar. Utifrån spridningen på de fynd och skörbrända stenar som framkommer blir det lättare att välja ut områden för rutgrävning. Grovrensningen blir klar antingen imorgon, fredag, eller under måndag. Ska bli skönt för oss alla att få börja gräva lite mer strukturerat.

Sandra, Liselotte och Pernilla arbetar på yta B © Norrbottens museum

Meterrutor
Yta C har idag försetts med ett rutsystem, på östra sidan av anläggning 1. Här kommer vi att gräva i kvadratmeterrutor, i stick om 10 cm, det vill säga att vi gräver oss ner 1 decimeter åt gången. Rutsystemet är utsatt i ett koordinatsystem, genom vilket vi vet var i världen vi är. Till exempel så förs fynd till respektive meterruta, som då har egna koordinater. På så vis blir det lättare att arbeta med materialet i efterhand. I framtiden kan man gå tillbaka till materialet, arbeta vidare med det eller omtolka resultatet. Genom vår dokumentation bevaras materialet för framtiden.

Förhoppningen är att vi ska kunna se någon eventuell konstruktion som kanske har funnits över härden (anläggning 1). Valet att gräva på östra sidan av anläggning 1 faller sig ganska naturligt, då det är här fynd har framkommit. Om spår från konstruktioner framkommer är det även lättare att relatera dessa till östra delen av anläggning 1, som är undersökt. Den resterande halvan, västra delen, kommer ej att undersökas mer, då det bedömts att detta inte skulle ge någon ny kunskap.

Insekter
Lantjärvshedarna har i dagarna invaderats av miljarders och åter miljarders flygfän. Vi kämpar på trots dessa envisa små stickande varelser, som driver oss halvt till vanvett ibland. Vi försöker dock klä oss så gott det går för att slippa se ut som att vi har böldpest när vi kommer hem under helgerna.

Maria och Jannika funderar över sina sållfynd (?), väl klädda mot anfallande små insekter © Norrbottens museum

Även spindlar förekommer i Lantjärv. Arkeologer arbetar ofta ute i skogen, antingen genom att inventera eller gräva. I skogen förekommer spindlar och andra trevliga små insekter. Går arkeolog och spindelrädd ihop kan man ju då fråga sig? Jaa, det finns då åtminstone ett flertal spindelrädda arkeologer... (inga namn nämnda...) På Norrbottens museum bedriver vi dock inget ensamarbete ur arbetsmiljösynpunkt, så då kan medhavd kollega skynda till undsättning när spindlarna kryper runt i schakten...

En av spindlarna som hälsat på oss på lokal 7 © Norrbottens museum

Återkommer nästa vecka med rapporter om hur arbetet fortskrider
/Frida

Kyla, kvarts och kokgrop

2007-08-28T12:57:00.000-07:00

Så har den tredje veckan kört igång i Lantjärv - likaså sista veckan för tjejmaffian. Nästa vecka förstärks gruppen av de två killarna, Ola och Magnus. De är varmt välkomna - även om de sluppit undan avtorvningen... Det börjar kännas av att hösten närmar sig. På morgnarna är det kyligt och rått, så nu håller vi värmen bland annat genom att sålla all sand vi går igenom med spade, skärslev eller fyllhammare.

Yta A
Rensningen av yta A blev klar idag. Här har ett flertal skörbrända stenar, stenmaterial i kvarts samt glimmermagrad keramik framkommit. Rensningen av ytan har inneburit att vi har rensat bort resterna från torven för att komma ner i blekjorden, det jordlager som ligger direkt under torvlagret. Här uppe i Norrland är marktillväxten väldigt långsam, och lämningar från vår historia påträffas väldigt ofta direkt under torvlagret.

Sandra påträffade under måndagen ett antal kvartsavslag vid rensingen av Yta A © Norrbottens museum

Glimmermagrad keramik

Keramik magrad med glimmer är en av de keramiktyper som förekommer under järnåldern. För att keramik inte ska spricka vid bränningen tillsätts ett magringsmedel, vilket kan utgöras av till exempel hår, fjädrar, krossad sten, asbest och glimmer.

Som nämnts tidigare har två skärvor av glimmermagrad keramik som har hittats på yta A tagits in i aluminiumfolie utan att någon av oss har fingrat på skärvorna. På så vis kan keramiken sändas för en så kallad fettsyreanalys och förhoppningsvis kunna ge svar på frågor som rör näringslivet under järnåldern, i alla fall på den här boplatsen. Hålet som syns tydligt när skärvorna fogas samman kan eventuellt utgöras av ett dekorationshål eller helt enkelt var ett lagningshål. Om ett kärl gått sönder kunde detta lagas genom att ett hål borrades i skärvan och ett i krukan, och med hjälp av kanske en tråd eller ett metallbleck kunde kärlet lagas. Tidigare funderingar rörande hålet i keramiken är att det kanske har handlat om ett upphängningshål. Vid närmare undersökning av keramikskärvorna känns detta inte så troligt, då hålet inte i sig är speciellt stort.

Grovrensning av yta B
Imorgon kör vi igång med en grovrensning av yta B, ett område där det förekommer en hel del skörbränd sten och där även sporadiskt med kvartsmaterial framkommit. Yta B genomkorsas av en skogsbilväg och känns delvis ganska omrört. Genom att gå igenom området med fyllhammare och gräva oss ner omkring 5 cm hoppas vi på att få en bättre fyndspridning så att vi lättare ser var och vad vi ska lägga krutet på...

Besök

Under måndag och tisdag så har tallhedarna i Lantjärv gästats av två par andra arkeologer, Tor-Henrik Buljo och Anna Månsson. Tor-Henrik och Anna har gjort en utredning i området, vilket resulterade i en rektangulär kokgrop (dateras vanligen kring vikingatid) samt några skörbrända stenar. Så Lantjärvshedarna har varit en attraktiv plats att vistas på även för folk långt före vår egen tid...

/Frida; en smula trött och förvirrad efter en del gis-strul

Keramik!

2007-08-23T11:12:00.000-07:00

Onsdag och torsdag har ägnats åt resning av ytor. Yta C blev färdigrensad kring lunch under onsdagen, därefter har vi arkeologer påbörjat rensning av yta A, den största av våra handavtorvade ytor - ca 400 kvadratmeter. Rensningen går liksom avtorvningen lättare här än på yta C, där det kryllar av rötter och dubbla torvlager.

Inga vilodagar för Totte
Totte har fått jobba duktigt under både onsdag och torsdag. I onsdags mätte Pernilla och Sandra in yta A och nu under torsdagen har Liselotte och Frida jobbat med att mäta in skärvsten och fynd från ytorna B och C. Fortsatt inmätning väntar imorgon.

Liselotte och Frida mäter in skärvsten och fynd med hjälp av Totte (totalstationen) © Norrbottens museum

Keramik
Idag gjorde Pernilla ett spännande fynd - glimmermagrad keramik! Känns verkligen jätteroligt att något annat än kvartsmaterial dyker upp (dock inget ont ord om de vita stenarna, de är trevliga de också). Glimmermagrad keramik har även påträffats vid undersökningen av lokal 20 vid Lillträsket, så det ska bli intressant att jämföra keramiken mellan dessa två lokaler som inte ligger alltför långt ifrån varandra.

Glimmermagrad keramikskärva © Norrbottens museum

Tre små skärvor har hittills påträffats, alla tre är magrade med mycket glimmer. Keramik magras med ett magringsmedel (tex glimmer, asbest, organiskt material) så att kärlen inte spricker vid bränningen. Två av skärvorna har tagits in utan att vi har vidrört dem med händerna och har sedan slagits in i aluminiumfolie. Om man behandlar keramiken så i fält kan den skickas för fettsyreanalys, vilket inte är möjligt om vi arkeologer (eller någon annan) varit och fingrat på den... Dessa skärvor har suttit ihop, och ser ut att ha antingen en orneringshål eller ett upphängningshål. Ska försöka skaka fram någon bild på detta här framöver.

Nya anläggningar?
Eventuellt har vi två nya anläggningar i området. Maria har sysselsatt sig med att rensa fram en samling av skörbrända stenar (eldpåverkad sten) på yta A- naturligtvis belägen precis invid en stubbe... Stenarna verkar vara lagda och det ska bli intressant att se vidare vad det blir av stenpackningen. Vid inmätning av skärvsten nu under torsdagen påträffades en samling av små skörbrända stenar på yta C. Denna stensamling är belägen precis vid torvkanten, så vi måste ta och avtorva lite mer i området.

En nygammal anläggning
Jannika har rensat fram anläggning 5. Funderingar finns på om detta är en kokgrop. Har återigen provat att sonda mellan stenarna som finns på ytan och ytterligare sten känns längre ner i gropen. Vi får se vad det är för typ av anläggning när det blir dags att snitta den längre fram.

Äntligen avtorvat!

2007-08-21T11:06:00.000-07:00

Idag, tisdag, blev den sista delen av avtorvningen äntligen klar! Tjejerna har kämpat oförtröttligt med att dra torvrullar, hacka i mossa och klippa rötter om vartannat.

Med förenade krafter dras torvrullen åt sidan. Pernilla, Liselotte, Jannika, Sandra och Maria. © Norrbottens museum

Tillökning i grävstyrkan
Denna vecka har Liselotte förenat sig med grävgruppen. Liselotte kunde tyvärr inte starta grävningen med oss andra förra veckan, men hon är varmt välkommen och förhoppningsvis kommer även hon att trivas ute i Lantjärv.

Sandra och Liselotte har satt upp vårt första såll idag, tisdag. © Norrbottens museum

Varselvästar
På grund av att det pågår och kommer att pågå diverse jaktaktiviteter i skogarna runt Lantjärv går vi allihopa runt i varselvästar, för att minimera risken att bli tagen för till exempel en älg. Lysande gula och orangefärgade djur är ju inte så vanliga, så vi bör nog klara oss rätt bra!

Fynd och totalstation
Idag har vi börjat att rensa yta C, som är längst i öster. I området har handavtorvats och nu rensar vi ner till blekjorden, för att bättre få en bild av var vi ska fortsätta gräva. Idag har ett glädjetjut ekat i skogen - Pernilla, Jannika och Maria har gjort kvartsfynd på yta C. Sandra har även haft ögonen med sig och påträffat kvartsmaterial som regnat fram inom yta B. Kul att det dyker upp någonting mer än rötter och ännu mera rötter!

Ett av dagens kvartsfynd © Norrbottens museum

Totalstationen har även åkt fram idag. Eller Totte von Åbääk som han ibland kallas i folkmun... Idag har Totte dock fungerat riktigt bra. Har fått ut nya fixpunkter som är betydligt bättre än tidigare och vi har nu börjat att mäta in våra upptagna ytor. En totalstation kan enkelt beskrivas som ett digitalt mätinstrument. Vi mäter in upptagna ytor, skörbrända stenar (eldpåverkad sten), fynd, prover och annat som bedöms som viktig dokumentation. Sedan arbetar vi digitalt med dessa mätdata och kan göra kartor, spridningsbilder och annat användbart. Både inmätning och rensning fortsätter imorgon, så får se vad morgondagen har att erbjuda i fyndväg...

/Frida

Regn = skitiga arkeologer

2007-08-16T10:48:00.000-07:00

Under nästa hela torsdagen så har det regnat strida strömmar ner på oss arkeologer i Lantjärv. Vi har tagit vädret med gott mod och kämpat på med avtorvning med glatt humör ändå. Ofta får vi arkeologer frågan vad vi gör när det regnar - svaret är att vi självklart jobbar precis som vanligt ändå!

Pernilla och Maria poserar stolt vid sin torvrulle
© Norrbottens museum

Anläggning nr 5
Avtorvningen har fortsatt sin gilla gång under dagen, det går bra mycket smidigare på denna stora avtorvningsyta än den lilla nere i östra delen av området. Enstaka skörbrända stenar är det enda som har påträffats idag, får se vad resterande torv i området döljer. Jannikas ansamling av stenar har idag klassats som anläggning nr 5. Provstick med sond bland stenarna har indikerat att anläggningen är stenfylld, för sonden stöter emot sten vartän vi sticker. Blir intressant att se hur den ser ut när vi rensar fram den här framöver.

Anläggning 5, avtorvad men ej framrensad
© Norrbottens museum

Fem skitiga men glada arkeologer vid arbetsdagens slut
© Norrbottens museum

/Frida; något mindre sandig än för någon timma sen

Full rulle i Lantjärv

2007-08-15T11:43:00.000-07:00

Så har första veckan dragit igång i fält. Måndagen samlades de flesta av arkeologerna på museet dels för att bli utrustade med kläder och skor, få en introduktion om lokal 7 samt packning av den utrustning vi behöver i fält. Därefter rullade bilarna i kolonn till Kalix, där vi gjorde ett kort besök på lokal 39 innan dagen var till ända.

Avverkning, maskinschaktning och handkraft
I tisdags var det dags för fältstart. Gänget samlades i Lantjärv och konstaterade att avverkningen inte var gjord. Efter ett antal telefonsamtal anlände Valter Lind och fällde galant träd till höger och vänster.

Valter i avverkningstagen
© Norrbottens museum

Under tiden avverkningen skedde påbörjade Sandra och Maria handavtorvning i området längst till öster. Jannika, Pernilla och Frida arbetade med övervakning och schaktning med maskin. Bakom ratten satt vår numera välkände maskinist, Sven-Erik, som schaktat mängder med torvmassor på både lokal 20 och 39.

Sandra och Maria schaktar, Sven-Erik sköter maskinen
© Norrbottens museum

Schaktning, skärvsten och svett
Maskinavbaningen blev avklarad idag, onsdag. Hela den nuvarande grävstyrkan här på lokalen har varierat arbetsuppgifterna genom att omväxlande gå med maskin och handavtorva. Schaktningen har gått jättebra, Sven-Erik är verkligen jätteduktig och vet vad vi vill få ut genom avbaningen. Däremot har vi inte påträffat speciellt mycket vid schaktningen, dock finns det rikligt med spridd skärvsten i området. Vissa områden ska vi kika lite närmare på vid tillfälle.

Den lilla handavtorvningsytan längst i öster blev klar idag - har varit eländig torv, massor med rötter och tjocka grästuvor. Tjejmaffian har gjort ett jättebra jobb där nere! Lättare är det att arbeta med torven i det stora handavtorvningsområdet - som tur är, för det är en stor yta att torva av för hand. Vi lär ha sysselsättning där resten av veckan. Idag när solen har gassat för fullt känns det verkligen att vi arkeologer har ett riktigt kroppsarbete - vi har skyfflat torv så att svetten runnit omkring oss. Inget finputsande med pensel här inte! Rikligt med vatten är verkligen nödvändigt en sån här dag!

Pernilla och Jannika kämpar med grästorv och rötter
© Norrbottens museum

Dagens höjdpunkt
Vid handavtorvningen av vår största yta, den yta där tre anläggningar samt fynd av kvartsmaterial har framkommit under förundersökningen, så har ytterligare kvartsmaterial framkommit idag. Höjdpunkten är nog att Jannika rensat fram en samling med skörbrända stenar, vilket ser misstänkt anläggningslikt ut. Ska kika närmare på den när vi avtorvat färdigt och det är dags att rensa ytorna lite bättre. Stenkoncentrationen ser dock väldigt spännande ut och det ska bli jätteintressant att se vad det blir av den.

Fortsatt avtorvning imorgon, vi hoppas på att något mer spännande ska dyka upp...

Vid tangentbordet: en trött Frida

Förberedelser pågår för fullt

2007-08-09T02:24:00.000-07:00

I veckan har Frida varit ut till lokal 7 tillsammans med Ronny Smeds, som arbetar åt Västerbottens museum och har ansvar för den digitala delen av undersökningarna längs Haparandabanan. Med hjälp av totalstation har Frida och Ronny märkt ut vilka delar av området som ska handavtorvas respektive maskinavbanas. Genom att ha detta klart innan grävningen kör igång så är det bara att sätta grävstyrkan i arbete direkt när vi kör igång nästa vecka.

Förberedelser
Inköp av utrustning är i stort sett klar och de sista förberedelserna äger nu rum inne på museet resten av veckan. På måndag anländer några av grävarna: Jannika, Maria och Pernilla. Sandra är redan på plats och gräver tillsvidare på lokal 39, också längs Haparandabanan. Vi plockar upp henne när vi kommer till Kalix. Liselotte anländer nästa vecka och slutligen den 3 september anländer killarna Ola och Magnus.

Lite om lokalen
Lokal 7 är belägen omkring 2-3 kilometer norr om den nuvarande Bottenvikskusten. Undersökningsområdet ligger ca 25 meter över havet, norr om sjön Lappisträsket och söder om Kvarnbäcken som tidigare var en vik av sjön Lilla Lantjärv.

Förundersökningen av lokal 7 påbörjades 2006 och slutfördes nu i maj 2007. Förundersökningen har resulterat i att totalt 4 anläggningar har påträffats, alla skärvstenspackningar varav en visat sig utgöras av en grophärd.

Anläggning 1 undersöktes till hälften 2005 och har gett en datering till 330-200 f.Kr och 370-180 f.Kr.

Anläggning 1
© Norrbottens museum

Anläggning 2 och 3 är två stenpackningar som ligger ca 1 meter ifrån varandra. Dessa är fortfarande ej undersökta och det ska bli intressant att se vilken information dessa anläggningar kan ge.

Anläggning 2 och 3
© Norrbottens museum

Anläggning 4 undersöktes till hälften nu i maj och visade sig vara en grophärd med två kollager. Dateringarna från anläggningens två lager skiljer sig kraftigt: det övre kollagret har daterats till 540-645 e.Kr medan det nedre kollagret har en datering till 550-390f.Kr. Dateringarna skiljer sig åt med ca 1000 år, vilket gör att en rad frågetecken uppstår: Har anläggningen verkligen inte använts under samma tid? Om dateringarna stämmer, hur kommer det sig egentligen att man återanvänt samma anläggning efter 1000 år? Har det varit tanke bakom eller har man bara "råkat" elda på precis samma ställe där det har eldats för 1000 år sedan? Varför har man inte gjort iordning en egen eldstad en bit ifrån?

Anläggning 4
© Norrbottens museum

Det finns en risk att den övre dateringen är felaktig. Anläggningen påträffades vid utredningen 2005 och täcktes då med plast. Om kol möglar kan det ge felaktiga dateringar. Förhoppningen är att vi nu under slutundersökningen ska kunna ta ett säkrare kolprov och därmed få en bättre datering. Om den visar sig vara likadan som den tidigare eller om den hamnar ungefär samtidigt som dateringen från det undre kollagret återstår att se. Det ska bli intressant att se vad resultaten från slutundersökningen ger.

På tisdag nästa veckan, den 13 augusti, så drar grävningen igång! Måndagen ägnas tid för ekipering av grävare, packning av utrustning och färd mot Kalix. Uppdatering av bloggen sker någon gång under kommande vecka.

/Frida

I Haparandabanans spår

2007-07-31T22:31:00.000-07:00

Hej och välkommen till bloggen som kommer att handla om lokal 7, en boplats belägen inne bland Lantjärvs vackra tallhedar...

© Norrbottens museum

Sedan juni månad pågår det redan grävningar för fullt längs Haparandabanan, närmare exakt i närheten av Sangis och Storträskheden. Dessa arkeologiska slutundersökningar sker genom ett samarbete mellan Norrbottens museum och Västerbottens museum.

Lite bakgrund
Arbetet påbörjades egentligen redan 2005 när så kallade arkeologiska utredningar utfördes i området för den tänkta järnvägssträckningen för Haparandabanan. Då gick arkeologer igenom området och letade efter fornlämningar. Sammanlagt påträffades ett 80-tal lämningar längs bankorridoren. Sommaren 2006 gjordes arkeologiska förundersökningar vid fyra boplatser, lokal 7, 13, 20 och 39. Länsstyrelsen har bedömt att dessa lokaler kommer att beröras av bansträckningen och behöver därför undersökas. En förundersökning går ut på att avgränsa området genom att se var fynd och annat boplatsmaterial påträffas. Dessa fyra boplatser är belägna kring Sangis, ca 30 km V om Haparanda. Boplatserna är alla från järnåldern, vissa med spår av metallhantering. I år sker alltså arkeologiska slutundersökningar och nu gräver vi arkeologer bort boplatserna och dokumenterar dessa för eftervärlden. Det är Banverket som betalar för undersökningarna, som är ett led i byggandet av den nya järnvägen - Haparandabanan.

Grävstyrkan på lokal 7
Slutundersökningen av lokal 7 kommer att utföras av Norrbottens museum under perioden 13 augusti - 5 oktober, med en grävstyrka som varierar mellan 5-8 personer. Ansvarig för projektet är Frida Palmbo. Övrig grävstyrka utgörs av Jannika Grimbe, Maria Högberg, Ola Kronberg, Sandra Lundholm, Pernilla Pettersson, Magnus Reuterdahl samt Liselotte Svanborg.

Mer information om lokal 7 kommer inom kort

/Frida