Grophärd!

Grävgänget i Lantjärv jobbar på bra ute i Lantjärv. Dagen börjar som ett litet äventyr när vi inte vet hur eller snarare om vi tar oss fram till grävplatsen - vägbygget har bidragit till en skogsbilväg liknande en berg- och dalbana, lös sand vi riskerar att köra fast i samt enorma grusberg mitt i vår väg. Nu börjar färden till och från lokal 7 gå riktigt bra, byggandet av servicevägen har hunnit så pass långt att de inte är i vägen när vi kommer åkande. Arbetarna är omtänksamma och har sett till att vi ska ta oss fram och tillbaka, trots deras bygge. Så trots berg- och dalbanan så har det gått riktigt bra i veckan.

Kokgropen blev en grophärd
Det har nu visat sig att anläggningen vi trodde skulle bli en kokgrop istället blev en grophärd! Det vi trott varit stenar när vi sondat har visat sig vara en enormt hård skenhälla. Skenhälla bildas i rostjorden, där mineraler samlas vid urlakningen av blekjordsskiktet. Under torvlagret har vi blekjord, som lakats ur på mineraler - därav den bleka färgen. Dessa mineraler har samlats i kommande jordlager, rostjorden. Ibland blir det så kraftig järnutfällning i rostjorden så att detta jordlager blir väldigt hårt, det vill säga att skenhälla bildas.


Grophärden i profil © Norrbottens museum

Hematitlager
I jordlagret i Lantjärv finns även naturliga hematitlager. Dessa svarta sandkorn har en gång i tiden svallats upp på stranden med hjälp av havet. När vi gräver i jorden påträffas dessa lager antingen som täta svartfärgade band eller genom svarta strieringar, som avviker från omgivande mark.


Här ses hematitlager i form av svarta strieringar. Del av profil av härdgropen © Norrbottens museum

Funderingar kring färgningar
När vi arkeologer gräver ser vi mycket efter färgningar av olika slag. En färgning kan indikera en anläggning, en benkoncentration, en bostad... Vid profilgrävningen av anläggning 5, grophärd, har vi funderat en hel del kring de färgningar som går att urskilja. Den vanliga jordmånsbildningen här gör att vi under torvlagret har ett ljust lager, blekjorden, som övergår i rostjord. I härdgropens profil har vi en gråbeige färgning överst, som avviker från "vanlig" blekjord. Under detta lager kommer ett ljusare lager som sedan övergår i en rostbrun färg, rostjorden. Funderingarna har varit om det översta lagret är ett påfört lager och det ljusare lagret utgörs av blekjorden? Det kan även vara så att det övre lagret faktiskt är blekjorden, där hematitlagret (som inte urlakas) är kvar och gör att blekjorden i så fall behåller denna grådaskiga färg. I så fall så är det ljusa lagret under det gråa en övergång mellan blekjord och rostjord. Vi spånar vidare på detta.

Försök till tolkningar
Genom att avgöra vad dessa färger är för något utför vi en del av ett tolkningsarbete. En fundering har utgjorts av att ett påfört lager har jämnat ut ytan i anslutning till grophärden, och att man här kanske har vistats under ett vindskydd? Utifrån det fyndmaterial vi hittills har på lokal 7 får vi känslan av att boplatsen inte varit speciellt långvarig. Ett trampat jordgolv blir hårt och det gråa jordlagret känns inte hårt när vi gräver. Om man däremot inte bott speciellt lång tid på platsen bör inte jordlagret bli så hårt, däremot kanske anta en avvikande färg? Vi arkeologer gräver inte bara utan tänker, tänker och tänker ännu mera - allt för att kunna presentera en rapport med ett tolkningsförslag och ett undersökningsresultat. Vi dokumenterar lämningar för framtiden, så att även andra ska kunna använda sig av materialet.


Profil med färgningar av olika slag, beskriven i text ovan © Norrbottens museum

Vi kommer att här framöver gräva fram två profiler för att avgöra dels om det översta lagret är naturligt och dels hur hematitlagren i så fall följer omgivningen. Det grådaskiga lagret är belägen i de norra delarna av yta A. Vi ska ta reda på om färgningen går att avgränsa endast i anslutning till anläggningen eller om färgningen finns i ett större område. Genom detta resultat kan vi lättare fortsätta vårt tolkningsarbete. Troligtvis utgörs dock färgningen av ett naturligt lager, men vi väljer att försöka avgränsa färgningen för att göra oss säkra på detta.

Med ett försök att delge er några arkeologers ibland smått förvirrade tankar
/Frida